Direktlänk till inlägg 18 januari 2013
Den fina, den graciösa utav alla regnbågens färger. Du stod alltid och vinkade när jag åkte och kysste mig ömt på kinden när jag kom åter. Du var för snäll för ditt eget bästa, och du drunknade i andras måsten. Livet utan dig har varit en tid som varit hård men kärleksfull. Om du såg dina barn idag, vad skulle du säga pappa? Ibland undrar jag, och ibland blir jag arg för att du inte kan uttrycka allt som du borde vara en del utav. Jag har förstått dina svagheter, eftersom i den slutliga tiden vi hade tillsammans pratade du ganska mycket och när du inte pratade yrade du i massor. Vem kunde se detta pappa? Förutse vars jag efter 13 år utan dig skulle vara.? Efter så många hårda måsten tryckta på dina skuldror att bära och så lite ljus som sipprade in i ditt inre, jag tror inte du skulle kunnat gått igenom det som händer just nu i denna nutid. Du älskade oss båda med svagheter, och jag tillsammans med min bror och din son. Förlåt att jag måste säga men vi är nog inte dessa syskon längre. Det är nu min läkare skulle sagt , du kommer förblöda, din familj kommer lida och din katt kommer svälta. Inte när kejsarsnittet togs. Vi vet båda att de starka överlever, än om det ändå inte blev som det skulle. Och när du djupt bestämde att det skulle vara över så tackar jag dig för att du och min mamma uppfann mig. Att ni magiskt fick min bror och mig, fast inte kärlek höll er ihop. För så länge jag lever kan jag ändra på ett adjö fast jag inte trodde att du skulle kunna dö. Och jag kommer lära mig mer utav växter på latin och kunskaper om norska dansband. Där borta är du och här är jag, jag behöver inte säga hejdå mera min underbara far utan på återseende. Efter jag hunnit gjort allt, och när jag är grå och gammal sittandes bredvid mina barn och barnbarn, då sluter vi cirkeln. Tills dess, får du tillbringa tid med de som tyvärr i livet slitits från våran nutid och ta hand om de änglar som gråter. I din tid blir det ingen tid, men lovar att jag kommer uppdatera dig om vad du gått miste om. Som en diamant i Japan, är du alltid närvarande i mig. Fast jag hade kunnat hoppas att du hade en returbiljett i frivilligt val utav ett dåligt avsked.
Vi är den du ser, vi är det vanliga när inte vanlighet finns. Vi ser och hoppas att allt ska vara, tur du hade dem bredvid dig. Jag orkar inte skriva men du är den. Jag hoppas alla minns Christina. Hon var iof bäst, och jag kommer minnas henne ...
Jag saknar honom och jag hatar mig själv att jag inte var den för honom. Livet ger och tar. Tyvärr var det väl inte våran tid... Hoppas du finner någon som älskar dig i allt..och så mycket som du är värld. Hon må säga hejda och vara i det hon är i...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
||||
7 |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
|||
14 | 15 |
16 |
17 |
18 | 19 |
20 |
|||
21 |
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 | |||
28 |
29 |
30 |
31 |
||||||
|