Trygghet, hur speglar vi trygghet?
Varför må jag gå och lägga mig nu?
Rogivande, hur utrycker vi det, hur förklaras det?
Varför är de så dumma mot mig?
Döden, vad är det?
Varför ska jag tvätta håret?
Livet?


Det finns så många frågor, och ibland är dem lätta och ibland så deffusa att vi må stanna till och tänka efter så att vi svarar rätt, rätt i den mening att det känns som rätt men vi faktiskt inte har tänkt eller ha en aning om vad vi själva egentligen tycker angående/omkring det som frågas.

Det var en gång en människa som berättade att man skulle som person bli bättre på att sätta ord på vad man utrycker och känner. För mänskligheten är det inte naturligt, vi sätter ord och mening, punkt och frågetecken, men när jag ser på barn som är så "rena och nyfödda" tänker jag att de har en sådan livsglädje att de inte bryr sig om meningar, punkt eller struktur. Det är så ivriga att lära sig, de är så ivriga att det ibland kryper i kroppen och må stiga upp tidigt för att hinna med allt som kan ske under en dag.

-Pelle, rätta in dig i ledet, ta Amanda i handen och följ med..
Uppmaning och du ska göra, en vanlig dag på skolan, hemmet, utanför.
Många säger vi styrs utav regler och rätt, men egentligen styrs vi människor utav fördommar och hur vi egentligen ska vara utifrån andra och deras ögon sett.

Jag hade inte tänkt skriva att jag vet, och jag hade inte tänkt skriva ett inlägg där det blir en punkt.
Idag tänkte jag bara göra alla medvetna om allt deffusa som existerar, världen, livet, hur vi som vuxna för vidare tankar och sätt till våra barn, som i framtiden blir våran existens för att vi levt och hur de i sin tur för vidare utifrån de fördommar och tankar vi varit med på att bygga upp.
Vi behöver inte alltid falla in i ledet, och ibland men bara i bland kan vi faktiskt även njuta utav att inte behöva... Men gör det tyst för fördomarna säger att
"det är inte ok att prata öppet om att du njuter att inte infinna dig i ledet där Pelle och Amanda må gå"

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi är den du ser, vi är det vanliga när inte vanlighet finns. Vi ser och hoppas att allt ska vara, tur du hade dem bredvid dig. Jag orkar inte skriva men du är den. Jag hoppas alla minns Christina. Hon var iof bäst, och jag kommer minnas henne ...

Jag saknar honom och jag hatar mig själv att jag inte var den för honom. Livet ger och tar. Tyvärr var det väl inte våran tid... Hoppas du finner någon som älskar dig i allt..och så mycket som du är värld. Hon må säga hejda och vara i det hon är i...

Vi vill så mycket, vi vill allt vi ibland inte kan.. Jag lever med det jag gör, och har förstått att jag må leva ensam i detta.. Jag är avundsjuk för dem som träffar någon två månader efter de givit upp något. Jag är inte henne.. Jag är den som l...

Jag är så tacksam för er. Jag är bara trött, jag orkar ej.. Men jag vet ni gör det bra helt själva. Jag kan inte vara just där men jag kan vara när ni ringer. Lev just det livet du vill, och ge så mycket som du kan... ...

Tänker aldrig ta skit igen, jag tänker vara mig själv med människor som älskar mig/oss.. Vara oss och älska varje minut fast det är svåra stunder. Fast svåra stunder blir en lätt stund tillslut och man må ta tillvara på allt posetivt runt omkring ...