Tid är ju tid. JAG hatar att lämna. Denna helg, eller söndag och måndag har varit för mycket. Jag har ställt mig inne på toan och ringt min mor. Och gråtit. Och varit ledsen.
De är två barn, och de har mist sin mamma. JAG kysser dem på kinden så ofta jag kan och försöker hålla dem nära mig. Det är det jag kan göra.fast jag vill så mycket mer. Imorgon får jag lämna bort er. Styrkan jag har ska jag försöka infinna till er.och föra vidare.
Va starka och fortsätt älska.

Jag älskar och är så peppad.
Du är du och du har gjort grymt ifrån dig, jag är så stolt över dig.
Att vara ung mamma har varit väldigt hit och dit, men energi och vilja har alltid funnits än om man ibland velat kräla i leran innan man kommer upp igen.
Styrkan sitter i sinnet och dem som befinner sig runt om när känslan tappar andan

Jag har haft mycket utav det den senaste tiden, att vara själv,att vara där när någon går vidare och kände mig tung, det kändes som ett misslyckande.
Men livet är byggt på misslyckande och skarva kanter att känna för mycket.

Du är inte de skarva kanterna, och det som ses från utsidan är inte verklighet. Fast allt ser så bra ut.

Du är du, och än om man ej agerar professionellt så är det just livet. Du är du. Och du och jag är lika mycket värda att få och vara i det vi vill.
Jag hoppas all lycka till dig min fördom. Och res så långt bort att jag inte måste se dig igen.......

Det gör ont i hjärtat att behöva, det gör ont i hjärtat att inte kunna ge. Det gör ont i hjärtat när man älskar dem man ska ta tillvara på,och inte kan finnas till inför dem.
Och behöver vara borta.
Det får mig i livet att känna sig liten.
Men tiden kommer och mycket tid finns att se.
Ta tillvara på naturen och se allt runt om dig,vi ser det varje dag.
Alla saker som blommar eller snön som tindrar runt om oss snart.
Dina snöänglar kommer, och vi delar dem tillsammans med allt annat i det som uppstår.
100 % är du, och jag är 100% din, min bästa,i min värld.
Och jag hoppas att du kan förlåta mig att jag inte är nära just nu, Men jag finns och tänker på dig alltid, du är det finaste jag vet. Och du/vi kommer få plocka grönska i skogen och göra nya tavlor som mamma bara väntar att få skapa med dig.
Mitt älskade barn. Det finns en stor del utav mamma och pappa. Men när du är dubbelt så stor, vill jag att du kan berätta och dela allt med oss, gärna inför mig.?
/En mor med känslor,och som just nu jobbar för mycket, men älskar och har hjärtat fyllt utav kärlek.

Jag har bäddat i soffan för att det känns lite bättre att "campa" kärleken till dem som det borde, går inte bort , för att man är hemma.
Kärlek är dock något du må förstå dig på. Kärelektronisk vad är det?
Ta vara på dem du älskar.
Ta vara på dig imellan och älska dem som älskar tillbaka.
Och campa i mitt vardagsrum är kärlek inför mig...så jag campar och älskar mig själv och alicethedog för att hon sover i fothuset.

Tiden du ger är tiden som senare förväntas att återskapas.
Du blir vuxen, men aldrig vuxen nog.

Du hanterar allt, tills dess du behöver hjälp. Livet är just att du tar ann utmaning/hjälpa eller ta ann det med (vad ska hon göra för mig) ..

Livet handlar om att ge och ta. Och jag hoppas när det kommer till min son så ger jag och förväntar mig bara att han vänder sig till mig i alla situationer. Både glädje och i sorg. Och jag kommer finnas så mycket jag kan inför det.

Jag kommer inte be dig om något förutom att vara lycklig. När du har det arbetsamt kan du allid ringa mig och komma hit hem, när du är lycklig kan du alltid ringa och skrika yeey i telefonen och jag skriker yeey tillbaka.
Du är min man i mitt liv och än om jag är din mor så är du den jag helst och vill dela mitt liv tillsammans med.
Du är fantastisk. Och det var jag som bestämde att du skulle finnas, så du har ingen skyldighet till mig förutom att ta vara på dig, va snäll mot andra och vara lycklig.

Jag är så grymt trött på alla arbetsgivare som inte förstår att man har barn som tjej och ung.
Nu börjar man bli 30 så då borde de ju iaf se mig som en ensamstående kvinna med barn varannan vecka iaf.
Inte ung och kan hoppa in.(varför är det så dåligt att vara mamma för att få jobb)
Problemet är just att jag vill kunna hoppa in och vara där, men jag vill finnas där för honom som gör mitt hjärta att dunka i takt.
Gud vad jag älskar dig min lilleman som blivit så stor. Jag ska försöka vara din förebild med kunskap och kärlek, visa ord.

Vi möter alla en verklighet, en stöt i huvudet och vi må inbringa oss in i det och ta det in...

Gud vad jag älskar att vara din mor. Jag kommer inte svika dig........

Idag tänkte jag att jag skulle, imorgon kommer jag forts.
Kul att se att så många läser, men ni skriver inget.

Tack. Men sluta va så nyfikna ?

För livet är just det du gör utav saker som sker.
Ta ditt liv att veta och försöka förstå dig, och din livssituation. Ta en stund och andas när du må göra allt du måste.
Ta en stund för dig själv, men ta även tid till att vilja leva, eftersom en stund senare, bygger du liv och för enbart dig och kunskap vidare.
Va lycklig, va olycklig om du måste.
Huvudsaken är att du är dig själv.
Och låt olyckan gå vidare till dem som har det bättre att kunna kommentera/acceptera olyckan som händer sker i deras vardag.
Va inte olycklig för deras del i olyckan utan känn livet i dig, din styrka, ditt mod, din kunskap..
Alla trådar leder till självinsikt.
Alla trådar leder till dig själv.

Solen ? snö. Sol igen.
Det är så underbart att se alla små ting.
Se , känna och leva i nuet som existerar.
Historien har ju grymt mycket sorg och ledsamhet.
Men nuet har så mycket glädje och fatastiska grejer som bara hoppar in när man minst anar de och behöver.
Grym känsla att bara vara, grym känsla att bli förälskad i något jag aldrig trott förut.
Det är oändligt. Och den energin man får när man väl öppnar upp sig mot allt positivt som finns runt om, de människor som finns, känslan som finns när man gått ? vidare. Och väljer utmaningar. Den är grym.
Jag kan inte säga att jag blivit smartare men mer sund inför mig själv....
Livet är just att leva, och då må man leva riktigt lycklig, för sorg kommer ändå, utan att säga till i förväg.
Så säg inget... upplev det.!!