Ljuset är i skuggor som skyddar mig mot världen. "men snälla, jag lever och du gör inte " Livet är inte som ett par vinterskor när hösten anländer. Livet är inte som en sommarblomma. Livet är där vi andas. I en stuga långt långt bort, med min prins, tända ljus och överlycklig att mina tända ljus lever och finns kvar här, på min ö, där jag har varit helt öde från alla. Där min ö blir min, min ö och min stuga tillsammans med den jag älskar mest av allt.  Livet är just den att man behöver inte ta båten till denna ö,  utan man kan bara anlända som man är.

Men du kan inte komma till min Ö för du har ej nyckel, och jag har ej modet till att ens fånga nyckeln till din. Och vet du vad, Jag är stolt, för jag vill inte fånga din nyckel.

För

 Jag är jag, och min Ö är min. Och alla som kan finnas till och andas luften som finns omkring oss. På min Ö,  där alla mina älskade kan komma. Och där alla mina kära, och mina ovänner har möjligheten, utan att behöva välja.

Livet är så . Vi får ibland fräknar och skada...

(Du har min nyckel i min dröm, om världen vore perfekt.  Men om världen vore perfekt hade du redan haft min nyckel, och inte överlämnat den så snabbt tillbaka som du valde att göra.)

LIVET ÄR HÄR.

Och jag är stolt över att jag alltid kommer äga min Ö, och att den kommer styras utav själ, ärlighet och hjärta.