Ja du ”VinterErik”, precis som jag sa till min mamma engång när jag var väldigt liten och mamma verkligen ville att jag skulle ta på mig mina handskar innan jag skulle ut och leka i snön. Det gången min mamma påminde mig om, och om, och om igen att jag skulle ta på mig mina handskar annars skulle, du ”VinterErik”, komma och bita mig i fingrarna.
Jag säger precis som jag sa då ”men mamma tror du fortfarande på dom där gubbarna”
(När det ännu inte går att undvika, när det är här, framför oss, vi ser det, vi hör det, vi känner det. Tråkigt att du skulle börja tro på dessa gubbar nu.)

Jag är glad att mina första snöflingor och min väg att vandra är som naturen, en enkel och glasklar väg att vandra på utan bekräftelse/befrielse behov, och ingen vallfärd utav ångestkramp precis som naturen valt att vara. En vintrig tid med tid av trygghet och varma filtar.

Mina första snödrömmar detta år bildades när kylan kom, det jag känner, som jag ser, och som jag hör när knastret mot skosulor möter ytan precis som locket utav en pannacotta går itu.

En varm ostmacka med skinka och remouladsås, grillad över eld i ett järn med en kopp varm choklad att snutta på. Tittande på en vit backe av snö, och de första kort som tagits på en liten när han för första gången bestiger en slalombacke.
Den första skoterturen med vintriga kläder, med känslan jag lever när snön och vinden yr precis bredvid mina fötter där skoterspåren blir spår till hem.

Hemma, genom dörren tar man utav sig ett ton utav kläder som hållit de vintriga drömmarna varma och möts utav känsla, kärlek och roliga kortspel, framför en brasa tillsammans med dem som delar precis det vintriga drömmar jag ser när jag tittar ut över de snöbelagda gatorna som denna dag erbjuder oss.

 

Kikki.

27 oktober 2012 17:16

Ååh vad mysigt du skriver. Blir alldeles vinterkär:D

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vi är den du ser, vi är det vanliga när inte vanlighet finns. Vi ser och hoppas att allt ska vara, tur du hade dem bredvid dig. Jag orkar inte skriva men du är den. Jag hoppas alla minns Christina. Hon var iof bäst, och jag kommer minnas henne ...

Jag saknar honom och jag hatar mig själv att jag inte var den för honom. Livet ger och tar. Tyvärr var det väl inte våran tid... Hoppas du finner någon som älskar dig i allt..och så mycket som du är värld. Hon må säga hejda och vara i det hon är i...

Vi vill så mycket, vi vill allt vi ibland inte kan.. Jag lever med det jag gör, och har förstått att jag må leva ensam i detta.. Jag är avundsjuk för dem som träffar någon två månader efter de givit upp något. Jag är inte henne.. Jag är den som l...

Jag är så tacksam för er. Jag är bara trött, jag orkar ej.. Men jag vet ni gör det bra helt själva. Jag kan inte vara just där men jag kan vara när ni ringer. Lev just det livet du vill, och ge så mycket som du kan... ...

Tänker aldrig ta skit igen, jag tänker vara mig själv med människor som älskar mig/oss.. Vara oss och älska varje minut fast det är svåra stunder. Fast svåra stunder blir en lätt stund tillslut och man må ta tillvara på allt posetivt runt omkring ...